Nä, jag har inte gjort nå´t... Jaha, då var det gjort. Nio månaders lång väntan och förväntan slutade överraskande snabbt, och jag får vara glad att vi inte var kvar på väg 21. Men den lille gossen hade iallafall den goda smaken att ställa sig på tvären i en timme vilket jag inte uppskattade just då, men det gav mig lite tid att mentalt hänga med. Under den här timmen hann jag till exempel:
1. bestämma att nästa gång jag funderar på att utöka familjen ska jag leta upp en lagom billig kattunge.
2. upptäcka att mitt enda stöd i livet, lustgasen, inte hjälpte ett dugg eftersom slangarna lossnat... så allt jag hade haft till hjälp var en vanlig plastmask. Jag hade med andra ord lika gärna kunnat lägga mitt liv i händerna på en liten färgglad burk från tupperware...
3. oroa mig över hur min frisyr påverkades av processen. (Där hade lustgasen kopplats på igen.)
Nu sitter jag i mitt kök med två små pärlor (varav en springer omkring och ropar "kung" och "too" (=torn) medan han förtjust gömmer alla schackpjäser i sin briospis) och har hunnit fundera på bland annat detta:
1. Någon katt blir det inte.
2. Knappt två timmar är mycket mindre än tjugo.
3. Trots ömma höfter och barbamammafigur är det rätt trevliga månader... (nu fick min man något skrämt i blicken.)
4. Jo, jag saknar BB den här gången också.
5. Min frisyr är körd ändå!
Jag får tårar i ögonen, tänk, nu är ni två barns föräldrar...
SvaraRaderaLängtar tills jag får träffa er! Kram kram Sofia