söndag 2 maj 2010

Nu har vi precis avslutat en helg som innehållit valborg, brasa, grilkorv, uterum, mera grill, mjöd och inte minst familj. Makens syster med man och två barn har bott hos oss över helgen vilket har varit riktigt trevligt. En sån här helg skjuts ju en hel del måste-göra-saker på framtiden eftersom man vill umgås så mycket som möjligt medan det går. Så när barnen lagt sig och vi andra spenderade de sista timmarna av dagen i uterummet med stearinljus och chips, satt jag och gjorde en liten kom-ihåg-lista i huvudet på saker jag skulle göra dagen därpå (läs; idag). Kom fram till att det var rätt mycket som skulle hinnas med: deklaration, räkningar, jobbsök, springtur, städa... Men visst skulle det väl bli lite tid över att bara vila med?
Det var då min man pajade alltihop: Just där och då, klockan 22 på lördagkväll, kommer han med nyheten att det är hans tur att ha med fika på måndag till jobbet...
Det är väl hans problem, kan man tycka. Det kom jag också snabbt fram till. Detta får han lösa själv denna gång, nu när han släpper nyheten så sent. Men sen, när diskussionerna runt bordet började handla om hur detta skulle fixas och ord som "två paket ballerinakakor" yttrades involverade jag mig snabbt igen. Call me stupid, men aldrig att jag skulle släppa iväg min man med ballerinakakor till personalfikat och förväntansfulla kolleger. Så nu ska jag gå och baka. Hurra.

2 kommentarer:

  1. Ett lite moderligt drag det där tror jag.. Men vilken härlig helg. Kram Anna

    SvaraRadera
  2. Är det inte lite väl optimistiskt att ändå kalla Balerina för kakor?

    SvaraRadera