Som på räls!

Nu har vi kommit fram till Dalarna, jag och T. Måste erkänna att jag hade lite ångest inför denna resa. Hur kunde jag tycka att det var en utmaning att åka med en tvåmånaders unge? Eller en på fem? Nä, en ettåring däremot, det är en annat grej. En rastlös ettåring med röstresurser och humör. Instängd i en tågvagn. I fem och en halv timme.
Såg tydligt framför mig hur jag med röda kinder skulle få gå och be medpassagerarna om ursäkt, medan jag plockade fram en ilsken unge under deras ben. Igen. Min dyra sittplats skulle jag ju knappast få utnyttja.

Men mina fördomar kom på skam, för T skötte sig exemplariskt! Lekte snällt med en nykel i ett snöre i trekvart, tittade ut genom fönstret under en timme och sov i nästan två.

Och tåget både kom och avgick i tid.

Det här kan bara betyda en sak. När vi gör om samma resa i omvänd ordning nästa vecka, kommer allt gå fel...

En oplanerad lördag

Jag har en riktigt bra man! Har jag sagt det förr? Säkert inte tillräckligt ofta, iallafall.
Min morgon började med vad som skulle blivit en lugn, ledig lördag medan man och barn var på "simträning". (Jag kallar det så nu, babysim låter ju jättelöjligt för en ettåring! =))
Efter den här inlednigen på hösten, med upprepade magvirus, förkylningar och nu senast vaknätter i soffan med snorig son, såg jag lite fram emot den här lugna morgonen.
Men efter att ha slagit på datorn och läst, var morgonen förstörd. Ilska är bara förnamnet för vad jag kände då.
Min man blev naturligtvis uppdaterad och irriterad och så kunde vår dag ha blivit. Men det är då min man visar hur bra han är. Istället för att låta någon förstöra min dag, vänder han på allt och ger mig en dag full av överraskningar och skoj.
Först åker vi ner till kyrkan och städar. Låter kanske inte ett dugg kul, men när man kommer dit lagom sent, så allt är gjort och det enda som återstår är fikarester och trevligt umgänge, då är det inte så dumt! Det följdes upp av en lunch på stan och sen en utflykt till Osby. Okej, jag vet; Osby låter inte heller kul. Men jag har nog aldrig sett så mycket av Osby som igår, och stället bjöd på en hel del oväntat. Först en tur på BRIO förstås för att köpa lite presenter. Sen hann vi med Osby shoppingstråk, en uppblåst katt, ett märkligt ICA, en stor bjudgodis-skål och bjud-kladdkaka på samma ICA, improviserat blöjbyte på parkering, picnic vid sjön...(T och jag skrattade nog som bäst när vår make/pappa jagade getingar med en petflaska)...
Efter Osby kommer Älmhult och dit åkte vi, till IKEA förstås. IKEA är alltid lyckat. På kvällen lagar mannen mat och laddar dvd:n, en bra avslutning på en bra dag!
Jag har världens bästa man.

Yes!!!!

Jag fick en symaskin, jag fick en symaskin, jag fick en symaskin! Nu fattas bara tråd och talang, sen ska jag skapa mirakel! (Undrar vad jag ska kalla min första kollektion...? Det måste ju vara nå't som funkar både i Paris och New York...)
Måste bara dela med mig av en dikt jag fick av min svåger och svägerska:

Du är allt en fyndig tjej,
skriver en lång lista på vad du önskar dig.
Vi tänkte fixa fred på jorden
men lyckades bara ena Norden.
Du Finland får representera,
Tuvas namn är danskt och sedan hann vi inte mera.
Istället vi tänkte köpa dig ett kök,
men våra pengardå skue gå upp i rök.
Med hår är det ju lätt att trixa,
men du ju förra veckan själv en ny frilla fixa.
Vi dig gärna spa-behandla,
men lovar inte att det blir som andra.
Badkaret hos oss är tillgängligt ett tag till,
du är välkommen när du vill.
Till Stockholm vi inte vill skicka Tisses maka,
vi är inte hundra säkra på att hon kommer tillbaka.
Istället får du i trådar draga
och vår hyllning mottaga.

Va?? Vad säger man? Snacka om att läsa min önskelista noga! =)
(Trådarna jag skulle dra i ? Tja, man kan ju inte beskylla dem för att slå in ett paket på ett tråkigt sätt. Spännande ska're va, och tjusigt!)

Nu är jag en siffra mer än nyss, men det känns helt ok. Jag har ju symaskin. Och en riktigt trevlig familj ;).

Ensamma mamman

Idag har vi varit på T's första sånglektion. Det vill säga babysång. Ett soligt och hett rum, fullt av föräldrar och barn.
I vanliga fall är sonen, precis som hans föräldrar alltid varit, rätt feg och blyg. Han brukar titta på när de andra barnen leker och är lite för rädd för att riktigt hänga med. Därför trodde jag att han skulle bete sig på samma sätt här.
Men icke. Just den här gången var han väldigt frammåt, och traskade runt till alla. De andra barnen satt hos sina förälrar och gjorde rörelserna till sångerna (ungefär). De klappade händerna i klapp-sången och lekte titt-ut när det var dags för det.
T satt framför ledaren och glodde med ko-ögon på hennes gitarr. Hemma brukar pappa låta honom spela, så varför gav inte denna tant gitarren till honom??
I andra änden av rummet satt en mycket ensam och övergiven mamma och sjöng och gjorde barnsliga titt-ut lekar. Alldeles själv.

Funderingar från en sjukstuga.

Vi är i princip friska nu! Det är lite ovant. Är det någon som har någon smitta av något slag till oss? Efter 4 veckors magsjuka är vi lite möra och säkert mottagliga för det mesta. Vi tror att vi haft salmonella. Men det kan ju ha varit något annat också.
Kolera.
Kanske...
Så nu vill vi helst prova något annat. Förslag?
Annars kan jag tänka mig att vara frisk lite också, och kanske orka någonting emellanåt.
Äta, till exempel.