fredag 31 december 2010

Gott gammalt, och gott nytt!

Jag har inte gjort något inlägg på ett tag. Jag skulle kunna be om ursäkt för det. Jag skulle också kunna rabbla upp orsaker till varför jag inte gjort det. Men jag låter bli. Trots allt har det varit jul, och den har varit roligare än att sitta vid datorn.
Men ett sista inlägg för i år borde det bli, men då får jag rappa på för det är bara timmar kvar nu.

Julen, ja. Den blev ju inte alls som den skulle. Hade stora planer redan i oktober och visualiserade en mysig december med pyssel och julbak, och där kvällarna skulle spenderas i soffläge med man, glögg, nybakta saffransbullar, knäck och julmusik. Allt medan vi beundrade granen. Jag skulle verkligen hinna i år! Hinna känna av julefriden, innan den var över. Hinna slå in julklapparna fint (fortfarande med julmusik i bakgrunden) och strosa omkring i det julstädade huset och titta mig mätt på allt julpynt.
Men det blev ingen så´n "riktig" jul. Jag hann inte baka mer än lite lussebullar, och t. om. dom gjordes med andan i halsen, låååångt från julefriden och den stämningsfulla musiken. I år igen. Jag hann inte göra klart allt julgodis och någon knäck har jag inte ens stavat till. I år heller. Myskvällarna i soffan med glögg rann ut i sanden än en gång, för antingen var mannen borta på diverse uppdrag eller så somnade jag vid åtta. Julkorten skickades iväg alldeles för sent även detta år, och var mer ett irriterande moment än trevlig tradition. Julstädningen genomförde jag faktiskt, men redan den 17:e var allt förstört då ett par grabbar stövlade ut och in i huset och lämnade en uppsjö av kartonger, innehållandes ett kök i bitar, i matrummet. Julaftonen uppe i Dalarna gick sedan i ett hysteriskt tempo och jag hann inte riktigt fatta vad som hände innan den var över. Igen. Och som alla år hade jag redan fem minuter efter att jag öppnat klapparna, nästan glömt vad jag fått, i villervallan. (Men minnet repade sig så småningom och nu vet jag!)
Så när man tänker efter blev ju julen precis som den ska, som den alltid varit. Helt enligt tradition.
Nästa år ska jag ändå försöka igen. Då börjar jag i oktober!
Gott nytt år, vi ses på andra sidan!

lördag 18 december 2010

Nu tändas tusen juleljus

En barnledig helg i Göteborg, med hotellfrukost, sovmorgon, shopping och Lisebergs julmarknad. Inte så pjåkigt!
Published with Blogger-droid v1.6.5

fredag 17 december 2010

Julpyssel

För ett tag sen hade vi en pysseldag i kyrkan. Hade ingen riktig aning vad jag skulle skapa, men ett juligt påslakanset till sonens säng behövde jag. Så det fick det bli. Första försöket med tygtryck men jag blev nöjd med resultatet.
Published with Blogger-droid v1.6.5

måndag 13 december 2010











Inte någon stjärngosse i år, men väl en tomte och hans pepperkakekusin som önskar en trevlig lucia!

söndag 12 december 2010

Julbordet

Jag har tidigare beklagat mig över nackdelarna med "mitt jobb", som att inte kunna ta en sjukdag. Eller semester. Nu så här i juletid kommer jag genast att tänka på en till:
Det är väldigt svårt att identifiera en arbetsgivare och därmed nästintill stört omöjligt att bli bjuden på julbord tillsammans med kollegerna! Och vilka är mina kolleger??

Min svägerska och jag hade nyligen en lysande lösning på dilemmat (hon är ju i samma branch, så hon om någon är väl en jobbarkompis). Vi skulle helt enkelt åka till Ikea och äta julbord där! Eftersom vi är där så ofta, kan man ju säga att det är vår arbetsplats. Vårt kontor, liksom.

Nu blev det aldrig riktigt av (övertid på "jobbet" ställde till det...) men ikväll gjorde vi något ännu trevligare. Vi gjorde eget julbord. Hemma.
Det hela är egentligen ett hemligt projekt i arbetet att försöka förlägga julfirandet i Hässleholm nästa år. (Skånejuldags då). Då gäller det ju att bevisa för släkten att vi kan anordna en riktig jul. Med sill och köttbullar och allt.

Jag kan nu meddela att vi är absolut godkända och beredda att ta över stafettpinnen närsomhelst!

Fast inte i år. Jag är så mätt, så mätt...

lördag 11 december 2010

Grattis Daniel!

Mannen och sonen kom just hem fån en promenad till affären, dit jag skickade dem för en stund sen. De dök upp vid datorn med ett paket i handen och kommentaren;
"-Vi kom på att det ju är den 11:e idag..."
"-????"
"...vilket ju är Danieldagen..."
(Aha, ett paket till svågern!)
"...så vi köpte ett paket till dig!"

Jag blir glad av paket, så jag brydde mig inte ens om att kommentera att jag inte heter Daniel nå'nstans. Förhoppningsvis anar han det ändå.

Så tack, maken för min söta figursåg! Nu ska jag skapa konstverk, och ideerna är redan många.
Och grattis svåger på namnsdagen! Av din bror ska du få ett grattis-sms. Paketen är tyvärr slut.

Gooood jul

Om ni undrar vad jag håller på med som aldrig skriver något längre, kommer här en förklaring.

Julgodis.

I år har det blivit rätt mycket av den sorten. Brukar vanligtvis inte ens göra knäck (åh, knäck har jag ju inte gjort än!!) men i år steg det mig åt huvudet. Måste vara hormonerna...

Har iallafall hittills lyckats identifiera en tre-i-topp lista. Ett riktigt julgodisbord måste ha med följande:

1. Lakritskola med turkisk peppar.

2. Polkagrischoklad

3. Skumtomtefudge.

En bubblare är ischoklad med jordnötssmör, men den har jag inte gjort själv än, utan bara smakat hos andra så den kan tyvärr inte få hamna på listan. Än.

Lakritskola med turkisk peppar

Nä...om man skulle leta reda på lite broccoli att tugga på nu. För balansen.

Published with Blogger-droid v1.6.5

söndag 5 december 2010

Va??

Det här plakatet sitter på entrén till Missionskyrkan, Hässleholm... "Jesus gick på vattnet - nu behöver vi din hjälp med att rena det."

Alltså... Jaha. Eller?

Published with Blogger-droid v1.6.5

söndag 28 november 2010

Snart...

Glad första advent önskar vi i Vita Huset.
Published with Blogger-droid v1.6.5

onsdag 24 november 2010

Jag tycker synd om mig själv....

Det är inte alls särskilt jättesoft att va´ hemma med barn. Vill bara poängtera det en gång. Har inte träffat på någon som provat på, som faktiskt tycker det.
Den senaste tiden har mannen jobbat en del sena dagar, vilket har kännts av. Eftersom det kommer några till framöver, blev jag lite extra glad när han igår tillkännagav att denna dag skulle bli annorlunda. Han skulle komma hem tidigt!
Det gjorde han också. Riktigt tidigt.

Med migrän.

Hade föreställt mig att jag skulle hinna med massor idag! Det finns ju att välja av på min lista... Tänk att jag skulle få chans att göra något i dagsljus för en gångs skull.
Men det sprack ju, och istället blev det dubbelt upp med sysslor, dels de gamla vanliga som hör till en dag hemma och dels de projekt jag dragit fram medan jag fortfarande trodde jag skulle få avsluta dem ensam, i lugn och ro.

Detta har fått mig att konstatera en sak: det måste vara underbart att jobba! Fikaraster, luncher, arbetstider...och att kunna ta en sjukdag när man mår kasst, och tillbringa timmar i sängen. Hur många dagar har jag inte legat illamående på köksgolvet och lekt, kastat mig över vasken vid behov, rört om i matosande kastruller, kastat mig över vasken igen...

Nä, ett jobb vore grejen.

tisdag 23 november 2010

Fyra nyanser av...gyllengult

Den här dagen gick i bakningens tecken. Efter att ha väntat och trånat efter december sen första oktober, slog det mig här om dagen att det inte var så långt kvar och att jag hade lite mycket att göra om jag skulle hinna till advent. Är det inte likadant varje år??? Nåväl, efter flera försök att köpa saffran (hinner alltid glömma bort att jag ska ha det när jag väl står i kassan) var det dags. Här syns en del av resultatet. Mammas goda lussebullar med fyllning, vanliga lussekatter och grymma saffransbullar.

Sen gjorde jag lite julgodis också och medan jag stod vid spisen passade T lämpligt nog på att roa sig själv en stund. Han var inte kvar i köket, och det var märkvärdigt tyst och sån't brukar ju aldrig vara en riktigt bra kombination. Men just nu hade jag inte tid eller möjlighet att kolla utan tänkte att vad han än ställde till med fick jag lösa det sen. Men rätt var det var stegade han stolt och rakryggad in i köket med en bok i handen. (Aha, han hade rivit ut böckerna ur hyllan... I see.) Boken la han på sitt bord, klev upp och satte sig i stolen och började bläddra bland sidorna med STOR koncentration. Vilken bok?? Den hette "Du vet att du är över 30 när..."

Jag hoppas han bara läste den för att försäkra sig om att han ännu inte nått riktigt dit.





Published with Blogger-droid v1.6.5

lördag 13 november 2010

Say cheese!

Idag är det fotografering på simskolan. Det är mycket man ska lära sig i den här utbildningen!
Published with Blogger-droid v1.6.5

tisdag 9 november 2010

Filmtajm

Idag bjuder jag på ett par filmtips: (för jag har just inget kreativt att säga) Det är visserligen bara tisdag idag, och så vitt jag vet tittar man bara på film på helgen. Men nu får ni ju några dagar på er att låna hem filmerna.

Den första filmen är Changeling. En film om en mammas kamp för att hitta sitt försvunna barn. Att filmen dessutom är baserad på en verklig händelse, gör den bara ännu lite mer bra.

Film nummer två är Grand Torino. Handlar om rasism och främlingsfientlighet och är absolut sevärd. Inte bara för att gamle Clintan gör en av huvudrollerna.

På köpet får ni dessutom tips på filmer att undvika:
Samtliga Mad Max-filmer! (Dvs Mel Gibsons genomslagsfilmer, medan han fortfarande var australiensare.) Se inte dem. Om ni inte tycker ni har för mycket tid i ert liv, och gärna slösar bort några timmar.

Vill ni dessutom ha tips på filmgodis är det salta Karlsson och djungelvrål som gäller. Och Geisha. Och om du frågar min svåger; pringelschips sourcreme and onion dippat i philadelphiaost...

måndag 8 november 2010

Nästa år tar vi dem!

Vi var på fotboll igår. Det har blivit en lång och trevlig tradition att se årets sista match på plats. I år var det andra gången.

Eftersom matchen visade sig bli rätt tråkig, hann jag istället notera en del andra saker. Som att det måste vara svinkallt att spela iklädd shorts i november. Det var nämligen jättekallt även för den som sattoch tittade på med långkalsonger. Vidare la jag märke till att han bredvid mig gång på gång pekade mot planen och ropade ut gutterala ljud som "Aph fraipf pfft öh! Mäh, brr..asså!" (Såg sen att det var min man som satt där.) Det var tydligen kutym att klä sig i rött och blått också. De flesta var klädda i hif-kläder från toppen och neråt. En nörd satt t.om med en flagga i mössan. (Den sitter f ö fast i garnet nu).

Det blev silver i år. Malmö tog guldet. Det kan de påstå i allafall. Det är ändå inte så många som hör vad de säger... (Dålig förlorare??? Nej, nej, inte jag.)

Published with Blogger-droid v1.6.5

Lycka är...

...att vara två (när man måste följa med till Ikea. Igen.)
Published with Blogger-droid v1.6.5

måndag 1 november 2010

I väntan på frisören.

Hos frisören blir man fin, mycket finare än hos någon annan... Iaf enligt galenskaparna.
Published with Blogger-droid v1.6.4

I år börjar julen i oktober.

Så här såg mitt matbord ut i lördags. Hade det varit en vanlig dag hade jag fått frispel på stöket, men nu berodde kaoset på en kreativ julpysseldag. Clementiner, julmust och saffranskaka på bordet. Julmusik i stereon. Och stundtals galen kreativitet! Bra lördag! Nu väntar jag bara på själva julen.
Published with Blogger-droid v1.6.4

fredag 29 oktober 2010

Kolla!

Var är mitt hår??
Published with Blogger-droid v1.6.4

Vad är det med frisörer och mousse???

Frisörer är knepiga. Jätteknepiga, faktiskt. Antingen är de bra, men bor 60 mil bort, och därför inte helt bra eller så...är de inte bra. Ni fattar, va?

Efter att ha flyttat söderut var det ju liksom oundvikligt att behöva skaffa en ny frisör. Det tog ett par år, men för ett par månader sedan trodde jag att jag äntligen hittat Henne. Hon fattade precis vad jag ville ha, och hon var noggrann. Jag var så nöjd när jag gick därifrån. Trots att hon själv såg ut som Kristina Lugn i håret och hade ett namn som avslöjade att hon tillhörde en betydligt äldre generation än hon ville ge sken av.

Så det var ju med ett helt nytt lugn jag bokade in en ny tid hos henne till idag.

"Blit det bra så här?" frågade hon när hon var klar. Vad svarar man?? "Nä, var snäll å klistra fast mitt hår igen??" För plötsligt var allt hår i nacken bara borta! Och där sitter jag med en page jag absolut INTE bett om... I hate.

Och kan nå'n förklara för mig varför det är så kul att ta en knytnäve jox i håret, och sen föna det i stora, runda tantfrisyrer? Handen sitter fast, och skulle jag nå'nsin komma loss lär jag inte behöva använda handcreme mer denna vinter.

Trött

Ibland orkar man helt enkelt inte klä på sig...
Published with Blogger-droid v1.6.4

måndag 25 oktober 2010

Drömtydning, någon??

Nattens dröm:

Jag tappade mina tänder. Läskigt. Jag drömmer det då och då. Eller rättare sagt, det börjar alltid med att jag drömmer att min glugg mellan framtänderna är tillbaka. Ett komplex jag levde med i många år, så bara det skrämmer ju livet ur mig.

Nattens dröm började också så. Och den här gången var jag helt förtvivlad eftersom jag visste att det var på riktigt den här gången. "Jag vet att jag brukar drömma om det här men den här gången är jag ju vaken!!!"

Sen trillade framtänderna av. Och sen nå'ra till... Och tandläkaren hade ingen tid förrän i slutet av november. Kul.

Tant-träff

Få saker är så trevligt som fika. Spontan och oväntad fika är ännu lite bättre. Genomförs den dessutom i ett gäng hemmavarande mammor så...blir det en bra dag. Har lyckats hänga med dem flera dagar den senaste veckan, och jag är glad att de ännu inte tröttnat=).

Men alltid när jag träffar andra mammor där barnen är med, oavsett om det är hemma eller på öppna förskolan eller babysång, så går jag därifrån med en undran; "Pratade jag överhuvudtaget med någon av de vuxna idag? Eller sprang jag bara efter T och hindrade honom från att möblera om i kökslådorna?"

Är helt enkelt lite disträ. Men så länge tanterna är på, fortsätter jag gärna att träna på konversationerna!

lördag 23 oktober 2010

Fika

På en tjejträff måste man fika. Oavsett ålder.
Published with Blogger-droid v1.6.3

Jag mötte Lassie...

Alltså, vilken dag!!! Så'na här dar vill jag ha fler av.

Det började med en shoppingtur till Lund med tjejerna och utan barn. Bara där låter det ju som en najs dag, eller hur? (Är jag shoppoholic?? Detta var den tredje shoppinturen på en vecka!) Men än bättre blev den och det berodde INTE på några klädfynd. Nix! Det berodde på...låt oss kalla personen Lassie. En så'n där person som man bara önskat att få se. Och som man önskat springa på så länge, så länge...men aldrig fått chansen. Nästan så man börjar tro att personen inte finns.

Tills idag. Jag mötte Lassie...

(Och jag hittade lite kläder också, för er som blev oroliga)

fredag 22 oktober 2010

Crazy place

Jag var förresten i Ullared igår med min svägerska. What a ställe! Hur folk kan sätta sig i bussar och åka i timmar för att komma dit och bunkra diskmedel och prydnadskuddar är för mig ett mysterium. Vi behövde bara åka i ett par. Och i Volvo.

Och inte farao satsade vi våra slantar på nå't som hade med städning att göra!

Men att det är en unik plats får man ju hålla med om. På vilket annat ställe skulle man bli tilldelad provrum nummer 78?
Var annars ropar man ut i personalradion att man vill ha tag på "Conny med anställningsnummer 1558"?
Och på vilken annan affär kan man gå ut med ett kundmeddelande att man efterlyser "kundvagn nummer 1732 som försvann i rulltrappan"....?!?

Helt galet.

Julen är kort!

DDD5WSWXxswEwseWSExwseD43we3qw3333w3 (T'sbidrag till bloggen idag).

Idag tänkte jag komma med ett inlägg som kanske kan trampa någon på tårna. Men det är en sak jag funderat på och det handlar om julkort. (Aktuellt ämne, eller hur?)

För några år sen var jag hemma hos en bekant i juletid. Hon, som förövrigt var småbarnsmor, hade satt upp alla julkort de fått, på en vägg så att man kunde gå och kika lite. Julkort är trevligt, så det gjorde jag, men jag blev lite besviken. Visst, de var i småbarnsbranschen och hade väl ett likasinnat umgänge, men nästan alla deras julkort var fotografier av andras barn.

Visst finns det ungar man gärna har foto på; släkten och nära vänner, så'na som bor långt bort och man sällan träffar... Men vill man ha alla kvarterets barn på sin vägg? Skulle alla jag känner vilja ha en bild på T? Och skulle man inte sakna de gamla vanliga julkorten, med stämningsfulla motiv? (Jo, jag skulle det!)

När jag träffade min man mötte jag i honom en likasinnad och vi bestämde redan tidigt att om vi fick barn skulle vi inte ställa upp dem framför en halmbock och låta det hamna i adressbokens alla hem. Det löftet har vi hållit hittills (dvs en jul...) och eftersom vi alltid är ute i sista minuten lär det inte bli svårt att hålla det i fortsättningen heller.

Medan jag fortfarande bodde hemma var julkortsskrivande mer än ett stressat måste. Vi satte oss vid köksbordet och valde omsorgsfullt ut julkort efter julkort, noga matchat med mottagaren. Motiven varierade så de flesta fick "unika" julkort och bakom varje kort fanns en tanke till adressaten. SÅ ska min julkortstradition börja se ut nu också.

Om detta blir det år jag kommer ihåg att skicka några i tid.






torsdag 21 oktober 2010

Låt mig bara skryta lite!

Ni som är observanta lägger kanske märke till att jag la ut förra inlägget från min mobil!! Wow! Sån't kan jag=). En del har gjort det länge, jag vet, men nu är jag med på tåget så nu kan ni få uppdateringar lite närsomhelst, varifrån som helst.
Jag är så...modern!

Det snöar här i Skåne idag

Tänk att vi hann före Avesta i år!
Published with Blogger-droid v1.6.3

fredag 15 oktober 2010

Dream on!

För alla som känner mig är mina drömmar inte särskilt förvånande längre. Jag har drömt om allt! Härom natten vaknade jag själv av att jag slog och sparkade min man... Han försökte lugna mig, men jag hade liksom ingen lust. Konstigt nog är det en av de få drömmarna jag inte kommer ihåg i efterhand.
I går natt var det min svåger Bananis som var huvudperson. Han skulle lyxa till det och åka på en sista minuten-resa! Det fanns många coola platser att välja på, på listan; caribien, Las Palmas... Men valet för min svåger föll på en bussresa till Önnerön.
Jag tror inte Önnerön existerar utanför mitt huvud, men det hörs ju att det är en plats i Sverige, som knappast har mer att erbjuda än...ett litet lokalt glasblåseri.
Min svåger, Vagabonden.

Nattens dröm var så knäpp att inte ens min blogg är rätt forum att sprida den. Men en dag ska jag skriva en bok. Eller starta en dröm-blogg.

måndag 11 oktober 2010

Hem, ljuva hem!

Vi var på Ikea idag (igen), jag och T tillsammans med faster Elin och kusin Tuva. Jo, vi var där häromdagen också, men eftersom vi var på Väla gick vi miste om julpyntet och det var vi tvugna att rätta till idag. Så en tur till Älmhult och ur-Ikea (alias "mitt hem") fick det bli.
Jag vet inte vad man blir gladast av; att titta på julpynt eller att äta mat någon annan lagat? Att komma hemifrån en dag? Eller det faktum att när man ätit maten man inte behövt laga, bara kan resa sig och gå? Ingen disk! Ett plus är att barnmaten är gratis där när man äter själv. För 16:-. Vill inte påstå att jag är snål, men nog kan man motivera fler besök till Ikea när man nästan går plus på att äta där??
Jag åker nog dit igen.
Till lunch.
Ska´ru med Elin?=)

Lite kalas hit, och lite kalas dit...

Näe, det är inte det att det inte händer ett dugg i mitt liv och jag därför lämnar bloggen tom. Det händer saker lite hela tiden och därför känns det där som jag nyss tänkte blogga om, lite inaktuellt. Och så håller det på...
Men en liten snabbresumé då:
T har fyllt ett år. Det gick bra. Vi firade med kalas och gäster, ballonger och tårta precis enligt regelboken. Först hos mormor i Dalarna, på den rätta dagen med kusiner, övrig släkt och vänner. Och nu i helgen avverkade vi kalas nr 2 för den sydligare halvan av släkten. Kusiner, fastrar, farbröder, farmödrar och farfäder i en enda röra. Äventyrsbad i Landskrona, två tårtor, paketberg och restaurangbesök på kvällen var andra inslag. Så kan man också fira en ettåring! (Sen råkade det sig så att T´s farmor fyllde 60 just den dagen - så hon fick också ett hörn av firandet.)
Nu får det nog räcka för i år.

måndag 27 september 2010

Som på räls!

Nu har vi kommit fram till Dalarna, jag och T. Måste erkänna att jag hade lite ångest inför denna resa. Hur kunde jag tycka att det var en utmaning att åka med en tvåmånaders unge? Eller en på fem? Nä, en ettåring däremot, det är en annat grej. En rastlös ettåring med röstresurser och humör. Instängd i en tågvagn. I fem och en halv timme.
Såg tydligt framför mig hur jag med röda kinder skulle få gå och be medpassagerarna om ursäkt, medan jag plockade fram en ilsken unge under deras ben. Igen. Min dyra sittplats skulle jag ju knappast få utnyttja.

Men mina fördomar kom på skam, för T skötte sig exemplariskt! Lekte snällt med en nykel i ett snöre i trekvart, tittade ut genom fönstret under en timme och sov i nästan två.

Och tåget både kom och avgick i tid.

Det här kan bara betyda en sak. När vi gör om samma resa i omvänd ordning nästa vecka, kommer allt gå fel...

söndag 26 september 2010

En oplanerad lördag

Jag har en riktigt bra man! Har jag sagt det förr? Säkert inte tillräckligt ofta, iallafall.
Min morgon började med vad som skulle blivit en lugn, ledig lördag medan man och barn var på "simträning". (Jag kallar det så nu, babysim låter ju jättelöjligt för en ettåring! =))
Efter den här inlednigen på hösten, med upprepade magvirus, förkylningar och nu senast vaknätter i soffan med snorig son, såg jag lite fram emot den här lugna morgonen.
Men efter att ha slagit på datorn och läst, var morgonen förstörd. Ilska är bara förnamnet för vad jag kände då.
Min man blev naturligtvis uppdaterad och irriterad och så kunde vår dag ha blivit. Men det är då min man visar hur bra han är. Istället för att låta någon förstöra min dag, vänder han på allt och ger mig en dag full av överraskningar och skoj.
Först åker vi ner till kyrkan och städar. Låter kanske inte ett dugg kul, men när man kommer dit lagom sent, så allt är gjort och det enda som återstår är fikarester och trevligt umgänge, då är det inte så dumt! Det följdes upp av en lunch på stan och sen en utflykt till Osby. Okej, jag vet; Osby låter inte heller kul. Men jag har nog aldrig sett så mycket av Osby som igår, och stället bjöd på en hel del oväntat. Först en tur på BRIO förstås för att köpa lite presenter. Sen hann vi med Osby shoppingstråk, en uppblåst katt, ett märkligt ICA, en stor bjudgodis-skål och bjud-kladdkaka på samma ICA, improviserat blöjbyte på parkering, picnic vid sjön...(T och jag skrattade nog som bäst när vår make/pappa jagade getingar med en petflaska)...
Efter Osby kommer Älmhult och dit åkte vi, till IKEA förstås. IKEA är alltid lyckat. På kvällen lagar mannen mat och laddar dvd:n, en bra avslutning på en bra dag!
Jag har världens bästa man.

söndag 19 september 2010

Yes!!!!

Jag fick en symaskin, jag fick en symaskin, jag fick en symaskin! Nu fattas bara tråd och talang, sen ska jag skapa mirakel! (Undrar vad jag ska kalla min första kollektion...? Det måste ju vara nå't som funkar både i Paris och New York...)
Måste bara dela med mig av en dikt jag fick av min svåger och svägerska:

Du är allt en fyndig tjej,
skriver en lång lista på vad du önskar dig.
Vi tänkte fixa fred på jorden
men lyckades bara ena Norden.
Du Finland får representera,
Tuvas namn är danskt och sedan hann vi inte mera.
Istället vi tänkte köpa dig ett kök,
men våra pengardå skue gå upp i rök.
Med hår är det ju lätt att trixa,
men du ju förra veckan själv en ny frilla fixa.
Vi dig gärna spa-behandla,
men lovar inte att det blir som andra.
Badkaret hos oss är tillgängligt ett tag till,
du är välkommen när du vill.
Till Stockholm vi inte vill skicka Tisses maka,
vi är inte hundra säkra på att hon kommer tillbaka.
Istället får du i trådar draga
och vår hyllning mottaga.

Va?? Vad säger man? Snacka om att läsa min önskelista noga! =)
(Trådarna jag skulle dra i ? Tja, man kan ju inte beskylla dem för att slå in ett paket på ett tråkigt sätt. Spännande ska're va, och tjusigt!)

Nu är jag en siffra mer än nyss, men det känns helt ok. Jag har ju symaskin. Och en riktigt trevlig familj ;).

onsdag 8 september 2010

Ensamma mamman

Idag har vi varit på T's första sånglektion. Det vill säga babysång. Ett soligt och hett rum, fullt av föräldrar och barn.
I vanliga fall är sonen, precis som hans föräldrar alltid varit, rätt feg och blyg. Han brukar titta på när de andra barnen leker och är lite för rädd för att riktigt hänga med. Därför trodde jag att han skulle bete sig på samma sätt här.
Men icke. Just den här gången var han väldigt frammåt, och traskade runt till alla. De andra barnen satt hos sina förälrar och gjorde rörelserna till sångerna (ungefär). De klappade händerna i klapp-sången och lekte titt-ut när det var dags för det.
T satt framför ledaren och glodde med ko-ögon på hennes gitarr. Hemma brukar pappa låta honom spela, så varför gav inte denna tant gitarren till honom??
I andra änden av rummet satt en mycket ensam och övergiven mamma och sjöng och gjorde barnsliga titt-ut lekar. Alldeles själv.

Funderingar från en sjukstuga.

Vi är i princip friska nu! Det är lite ovant. Är det någon som har någon smitta av något slag till oss? Efter 4 veckors magsjuka är vi lite möra och säkert mottagliga för det mesta. Vi tror att vi haft salmonella. Men det kan ju ha varit något annat också.
Kolera.
Kanske...
Så nu vill vi helst prova något annat. Förslag?
Annars kan jag tänka mig att vara frisk lite också, och kanske orka någonting emellanåt.
Äta, till exempel.

tisdag 31 augusti 2010

September

September är en viktig månad. Tänker inte gå in närmare på varför, men hoppas budskapet gått fram ändå, när ni nått slutet på detta inlägg.

Jag känner en i min omedelbara närhet som lägger ut sin önskelista på sin blogg. Och eftersom samma omedelbara närhet faktiskt ibland kommer ihåg att det finns andra än T som fyller år, och som brukar fråga vad undertecknad önskar sig, så tänkte jag göra en lista nu:

1. En symaskin.
2. ...och tråd och allt sånt där man behöver.
3. Kläder.
4. Böcker.
5. Lyxiga spa-behandlingar som gör mig till en ny människa.
6. Vinterskor.
7. En hotelweekend i Sthlm. (För en person)
8. Ett nytt kök.
9. CD-skivor (Darin, The Real Group...)
10. En ny frisyr. (Dock inte utförd av min "omedelbara närhet"!)
11. Jullov.
12. En snickare som kommer när han ska.
13. Tid. (Då menar jag egentid. Den andra sorten har jag gott om.;))
Okej, nu kom jag på en som är så viktig att den skulle komma som nummer ett. Så nu gör jag en ny etta:
1. Överraskningar! Kom precis på varför jag sällan gör önskelistor. Tycker inte om dem, för jag vill bi överraskad!
14...15? Ny dator.
16. Badkar.
17. Fred på jorden.

Sådär nå'nting. Hoppas den har varit/kommer att vara till stor hjälp! =)

söndag 29 augusti 2010

Sanering pågår!

Just nu har vi svinkoppor här. En äcklig liten åkomma som vi bekämpar med alla medel. När vi var hos läkaren, dividerade vi länge om vi skulle säta in penicilin eller inte. Varken han eller jag gillade idén att behöva ge penicillin till en som ännu inte fyllt ett, men eftersom utslagen var så kraftiga blev det så ändå. Läkaren passade på att beklaga sig över dagens stackars barn som lever ett så kliniskt rent liv, med steril mat i sterila burkar, kokade nappar och nappflaskor... "Det är väl inte konstigt att det finns så många barn som är allergiska, de SKA få äta jord och daggmaskar!" var hans åsikt.
För en gångs skull kunde jag känna att min lathet gjorde någon nytta, för noga har jag verkligen inte varit med renhållningen. Och inte har vi hindrat T från att äta fritt från trädgården heller, så förhoppningsvis har de litrarna av jord han svalt, gett honom tillräckligt med bakterier för att stå pall även efter denna medicinkur. Han lever inget kliniskt rent liv, precis. Och av dessa bild att döma har han gjort ett gott dagsverke idag med!


Vi får nog ändå ta in detta barn i duschen ikväll...

Bäst man håller sig framme!

Här om dagen hade vi finbesök av kusin Tuva och hennes mamma. De två små lekte fint på golvet och gjorde ibland pauser för att kolla in varandra lite. Under en sån paus, när de låg nos mot nos, skulle jag snabbt fånge dem båda på bild. Men innan kameran hann ställa in fokus riktigt, hade en av kusinerna upptäckt att det var fotodags, hävt sig upp och trängt sig fram till bästa platsen. Stackars Tuva, som är halvåret yngre och ännu inte hunnit lära sig alla rörelserna, hade det tufft att hävda sin plats...


onsdag 18 augusti 2010

Sådär!

Nu har hon röjt hemlisen och jag kan göra detsamma. Allt handlade om en pingvintavla.
Såklart!

När vi fyra är i samma rum och pratar, blir det kanske inte alldeles vanlig samtal. Logiska och seriösa, menar jag. Och även om de börjar som rediga samtal brukar de i regel spåra ur nå'nstans på vägen. Det här var väl en sådan gång.

Det började på en konstrunda på Österlen, påsken 2009. Förmodligen började samtalet som en djup och allvarlig diskussion om påskens budskap, om uppståndelsen och livet, som ju alla seriösa samtal gör i påsktid. Men innan vi var klara, hade pingviner smygit sig in i sammanhanget och för att göra en lång (och för mig helt obegriplig) historia kort, hade min svägerska, innan dagens slut, lovat att jag och min man skulle få en tavla med pingvinmotiv som hon själv skulle måla.

Vi hr väntat, och väntat, och väntat och...ta-DAA!!! Igår kom den! (Hemlisen, alltså) Och så här ser den ut:

Vad säger man? Vilken svägerska!

(Och för er som ännu inte förstod kopplingen till att vi nu skulle vilja fira även nästa påsk här: Hon är själv så nöjd med tavlan, att något annat än en egen plats på nästa års konstrunda är uteslutet!)

En vädjan till en svägerska!

Jag har en svägerska och min svägerska har en blogg. Där skriver hon om allt möjligt, ibland underfundigt och med ironi och glimten i ögat. Här om dagen avslöjade hon att hon hade en hemlis. Det var en hemlis som skulle få mig och min make att vilja fira påsk här även nästa år, det var allt man fick veta. Det var ju inte enbart av en händelse att det lät värre än det var och mycket riktigt började ryktet gå att de skulle bli tvåbarnsföräldrar till våren. Nu råkar jag känna min svägerska, och tanken på att hon skulle lägga ut den nyheten på sin blogg är orimlig, åtminstone att hon skulle göra det innan barnet var fött.
Så, nej, inga fler kusiner på gång alltså vilket hon fick dementera i nästa inlägg. Då börjar det konstiga. På nå´t sätt skruvar folk nu till det och får hennes inlägg att handla om att vi ska bli fler till våren. Varför nu min svägerska skulle veta det och behöva berätta det för oss...?? Nog för att hon är en fantastisk svägerska som vet allt möjligt, men i det där fallet tror jag med säkerhet att jag skulle vara den första av alla att få reda på det.
Så nu en vädjan till dig, E: Kan du nu avslöja för resten av allmänheten om din "hemlis" innan detta spårar ur helt??

måndag 16 augusti 2010

Min bästis Maja!

Jag har en ny bästis. Jag köpte henne i somras på Halpa Halli i Vasa. Blank och fin, lagom rund och sugen på att jobba.

Har, med hennes hjälp, för första gången gjort alldeles egen saft av alldeles egna bär. Det var så lätt, så lätt och det enda som störde mig att den lilla arbetsinsatsen jag behövde göra, inföll samtidigt som de första 10 minutrarna av "Morden i midsommer". Men de dog utan min hjälp, och resten av programmet kunde jag se i sällskap av min nya saft.

Saft-Maja

Saft-Majas saft

Jag hade kanske egentligen tänkt göra mer, men upptäckte en dag att grannpojken stod mitt i min vinbärsbuske och åt glatt. Den bsken är numer helt länsad, så det blir inge´mer vinbärssaft. Men våra hösthallon bör snart klara, så vi ska nog kunna leka snart igen, jag och Maja.

tisdag 3 augusti 2010

Sommar!

Inte för att jag på något sätt vill påstå att sommaren är slut (jag är långt ifrån klar med den) men nu har jag iallafall hittat in i huset och datorn igen. Snart kommer ni att kunna följa mitt fashionabla liv på nära håll igen när jag ledigt och lätt spottar ut det ena jätteskojjiga inlägget efter det andra. Jodå!! Precis så har jag tänkt att det ska bli.
Men det får bli en mjukstart med en liten bildkavalkad över sommar´n.
Midsommar hos mormor i Dalarna.

Cykeltur med racerhjälmen. Och racermorsan.

En hög med kusiner på Petalaxsemester.

Vegetarisk kost på Brösarps backar.

Sand, sand, sand!!! På magen, i munnen, mellan fingrarna...sand är ljuvligt!

söndag 20 juni 2010

Symaskins-nytt.

Nu har jag sytt lite igen. Ska ju ut och resa lite i sommar, och någon barnstol släpar vi inte med, så länge vi inte byter in vår bil mot en lastbil med släp. Men några sådana planer finns inte, så istället sydde jag en liten nätt resebarnstol. Ta-dAA! (Ps. Ni får inte förstora upp bilden och titta noga på sömmarna. Den syddes trots allt på 20 minuter framför ett prinsessbröllop...)


Precis som vi!!

Jodå, jag var på bröllop igår. Satt framför TV:n mest hela dagen och kunde bland annat konstatera följande:

1. De hade valt "En vänlig grönskas..." som första psalm. Precis som vi gjorde för ett år sedan.
2. Victorias klänning hade släp från midjan. Precis som jag hade. (Okej, hennes var en gnutta längre men annars var det på pricken!)
3. De fick varsin ring. Precis om vi.
4. Buketten gick i vitt. Precis som min. Den innehöll pion och doftranka. Precis som min.
5. På festen hade de dukat vid runda bord. Precis som vi.
6. Carola sjöng på middagen. Precis som hon skulle gjort på vår om vi kännt henne och fått henne att ställa upp. (Eller rättare sagt; hon skulle ha rivit av "Genom eld" på själva vigseln men det är nästan samma.)

Det är ju tydligt vad som hänt här. Någon ur hovet (förmodligen Hans Majestät Konungen själv) har varit inne på min blogg för att få inspiration!

Typiskt kungen.

fredag 18 juni 2010

Den som tycker det är jobbigt att springa maraton...

...har aldrig sprungit fem km b***n*dig.

En reflektion jag gjort,bara.

Raaadio Kristiaanstaaaad...

Ser ni något konstigt med bilden? Ungen har två antenner som står rakt ut. Han har haft dem (plus ett tredje som han själv ryckt bort) sen han föddes. En normal mamma hade säkert tagit fram saxen för länge sen och snyggat till, men jag har liksom aldrig haft hjärta att göra det... Och nu börjar resten av kalufsen växa ifatt så saxen får vänta lite till.


tisdag 15 juni 2010

Vissa dagar blir allting fel

Men det gäller att inte ge upp! T såg rätt nollställd ut, men fortsatte kämpa i väntan på att den rätta känslan skulle infinna sig...

Allt klär en skönhet. Utom hjälm.

Vid vilken ålder är egentligen cykelhjälm ett snyggt plagg? Definitivt inte vid 33. Eller 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31 eller 32 heller. Jag har testat. Nu verkar det som det inte är "The Plagg" ens när man är 8 månader och förövrigt rätt söt...






Vi väntar...

...på sol! T är beredd, så den kan komma nu. Anyday.


lördag 12 juni 2010

Mitt konungadöme

"SÅ HÄR HAR INTE KRONPRINSESSAN VICTORIA DET!!" utbrast jag i morse vid frukosten när min make, med ryggen vänd mot mig, snöt sig, tystnade och sen sa "oj då". Nä, jag ville inte veta vad detta "oj då" innebar, men det fick jag. Där av mitt utbrott.
Jag kan inte tänka mig att det går till så på ett slott, helt enkelt. Även om de kanske också måste snyta sig nå´n gång emellanåt. Det är nog rätt mycket som skiljer sig mellan våra verkligheter. När jag var liten ville jag också va prinsessa, de fick ju alltid göra så mycket kul. Simma med delfiner, gå på nöjesfält efter stängning, resa överallt...
Men fy, vad jag inte skulle vilja vara i hennes högklackade skor längre. Visst får hon resa, men ååååhh, om jag var tvungen att kasa runt på alla dessa utställningar och föreläsningar på alla resmål och till råga på allt behöva visa hur ruggigt intresserad jag var av allt som visades. Och hur länge skulle man stå ut att konversera med en kines, tillika nybliven nobelpristagare i fysik, medan man på ett smakfullt sätt petade i den elegant uppdukade varmrätten?? Det passar sig förmodligen inte för en prinsessa att skyffla in desserten och be om mer heller...
Och visst, ett slott, men tänk att behöva bo bland en massa gulsbrokader och gobelänger, oljemålningar av kungar och gigantiska kristallkronor. IKEA har nog inte en chans där.
Hennes bröllop kostar tydligen 20 miljoner kronor, och klänningen är förstås designad av Den Störste i branchen. Roligt för henne. Missunnar henne inte detta ett dugg om det är det hon vill ha. Vårt bröllop blev billigare, hade 23 gäster och känningen var min mammas gamla. Det kunde inte blivit bättre!!
Och när det gäller vardag skulle jag inte vilja byta med henne ens en dag. I min glamorösa vardag får man springa till Coop stup i kvarten, torka köket efter att ha stoppat in en sked gröt i sonens mun sekunden innan han nös, se hur diskberget växer på diskbänken (okej, det skulle jag kunna tänka mig slippa), äta lakrits i soffan medan man tittar på fotbolls-VM...
Så har inte kronprinsessan Victoria det!!

"Ja, ja, jag vet
jag e´ingen Victoria
Ingen prinsessa alls
Inte nå´n slät, änglalik med gloria
som aldrig nånsin ger hals
Ja, jag vet att jag inte är nå´n smal å nätt en
bara en ordinär som går på toaletten..."

Magnus Uggla "Victoria"

fredag 11 juni 2010

Say cheese!

Idag har vi skaffat ett pass till T. Jorå. Ett riktigt pass ska det vara, med foto och allt. Ett foto som ska indetifiera honom i fem år.
Det var inte helt självklart för honom hur detta skulle gå till. Att han skulle behöva sitta still och titta rakt in i en kamera som inte syntes till exempel.
Men nu har vi ett pass med en liten kille utan hals, som tittar snett upp i taket med klotrunda, förvånade ögon. I fem år. =)

lördag 5 juni 2010

Oj, oj..

...oj, OJ, OJ vad jag bloggar!!!
Det var nästan så jag själv inte hittade hit längre...
Det är väl inte det att det inte hänt ett dugg på en månad, men det är så trist att skriva om rensningar i rabatterna, femfilig motorväg av snor under sonens näsa, myrinvationer och dammråttor.
Men nu är det iallafall sommar och varmt även här i Skåne. Konstig vår. Och rätt konstig vinter med när man tänker efter. Men det måste väl betyda att det blir en Sören-så-bra sommar? Mannen har bara en vecka kvar på jobbet innan det blir sommarlov och jag räknar nog dagarna nogrannast av oss.
Jag har förresten testat GI denna vecka! Efter två och en halv dag med baconfrukostar och godisabstinens hade jag bestämt mig för att detta ICKE var en metod för mig och skulle precis lägga ner projektet. Men så testade jag att ställa mig på vågen och den visade faktiskt mindre än den gjort på ett år! Märkligt, va? Ska jag behöva sälla mig till de som hävdar att denna metod funkar?? Och ännu värre: ska jag nu behöva fortsätta??? Jag vill ju äta godis. Och glass. Och fika. OCH MACKOR!!
Återkommer inom en snar framtid och skriver något mer vettigt här. Ville mest bara visa att jag lever.
Tja!

söndag 16 maj 2010

Äggchock!

Gjorde lite fattiga riddare till T idag. Såg jättegott ut och det var nog gott med för T åt med god aptit. (Vilket för övrigt var toppen, efter en magsjuk vecka och ett par dagars matstrejk då han vägrat äta något som serverats med sked...)

Men plötsligt blev han röd på hakan. Och runt munnen. Och började klia sig i ögonen.

Efter fem minuter såg han ut så här... Tror vi kan konstatera att killen inte tål ägg. Förmodligen. För första gången i hans relativt korta liv övervägde jag faktiskt att vi kanske möjligen skulle behöva uppsöka läkarvård. Men som vanligt väntade vi lite till och sen blev det bra.

Sen kom kvällsvällingen upp snabbt som sören på vardagsrumsmattan och T somnade som en klubbad säl. Vilken vecka han haft!! Hoppas bara allt är över nu och inte börjar om igen...?

lördag 8 maj 2010

Nähä!!?

Maken läste sitt horoskop i tidningen i morse:
"Idag kanske du vill umgås med släkt och vänner. Eller så vill du ta till vara på tiden och vara ensam."
Jo, nå't av det lär kanske inträffa...

Titta, jag kan nästan sy!!

Nu har jag hittat en ny passion i livet. Eller passion och passion... det är kul när det funkar. När det inte gör det är det faktiskt rätt trist. Hur som helst, det jag talar om är att sy! Har lånat hem svärmors symaskin (förresten, jag önskar mig en egen, om någon tar anteckningar) och släppt lös kreativiteten. Eller lite av den iallafall, jag inser mina begränsningar. Startade med lite enkla projekt som ett örngott och påslakan till T's vagn. Sen blev det denna matchande filt med en lika hemmagjord, och sned, applikation.




Är lite nöjd med mig själv. Maken är inte lika nöjd med att det ligger trådar och tygklipp i hela matrummet. Men man kan inte få allt! Nu ska jag se om jag klarar av att sy upp ett par jeans också.

Mission typ inpossible

Ibland blir jag ombedd att måla en tavla till något speciellt och det är verkligen jättekul! Ibland medföljer det önskemål om vad tavlan ska innehålla och det är bra. Och ibland utmanande. För ett tag sen nådde nog denna typ av utmaning sin kulmen, när min svägerska och svåger la in en beställning på en tavla till ett bröllop. Är inte ett dugg förvånad att det var just de två som kom på denna genialiska idé. Med i bilden skulle jag nämligen få med kyrkan där vigseln äger rum (inte särskilt konstigt) en katt (det blir allt märkligare) och två bilar (?!). What??
Det var så mycket knas med ovanstående att jag inte visste var jag skulle börja. För det första: en katt?? Hur målar man en katt? Har kommit till insikt att jag INTE kan måla just katter!
Och bilar? Vet jag ens på riktigt, riktigt hur en bil ser ut? Jag kan INTE måla just bilar! Heller. Och nu skulle jag alltså få in dessa tre element på en och samma tavla...
Provade olika idéer och föreslog t ex en bild där katten blivit överkörd av en bil utanför kyrkan. Mottogs inte med jubel, så jag fick tänka om. Och om. Och om igen.
Till slut blev den iallafall klar, och är förmodligen i detta nu inslagen och på väg till en kyrka (som förmodligen inta alls liknar den på tavlan) till ett intet ont anande brudpar...
Hoppas att de ändå blir lyckliga tillsammans!

söndag 2 maj 2010

Nu har vi precis avslutat en helg som innehållit valborg, brasa, grilkorv, uterum, mera grill, mjöd och inte minst familj. Makens syster med man och två barn har bott hos oss över helgen vilket har varit riktigt trevligt. En sån här helg skjuts ju en hel del måste-göra-saker på framtiden eftersom man vill umgås så mycket som möjligt medan det går. Så när barnen lagt sig och vi andra spenderade de sista timmarna av dagen i uterummet med stearinljus och chips, satt jag och gjorde en liten kom-ihåg-lista i huvudet på saker jag skulle göra dagen därpå (läs; idag). Kom fram till att det var rätt mycket som skulle hinnas med: deklaration, räkningar, jobbsök, springtur, städa... Men visst skulle det väl bli lite tid över att bara vila med?
Det var då min man pajade alltihop: Just där och då, klockan 22 på lördagkväll, kommer han med nyheten att det är hans tur att ha med fika på måndag till jobbet...
Det är väl hans problem, kan man tycka. Det kom jag också snabbt fram till. Detta får han lösa själv denna gång, nu när han släpper nyheten så sent. Men sen, när diskussionerna runt bordet började handla om hur detta skulle fixas och ord som "två paket ballerinakakor" yttrades involverade jag mig snabbt igen. Call me stupid, men aldrig att jag skulle släppa iväg min man med ballerinakakor till personalfikat och förväntansfulla kolleger. Så nu ska jag gå och baka. Hurra.

torsdag 29 april 2010

Sommar!! Eller åtminstone...våmmar...

Idag stannade termometern på 21,3 grader. Ville bara säga det. 21,3 alltså.

Hade lust att gå till affären iklädd linne, men det kändes lite tidigt ändå. Däremot kunde INGET stoppa mig att gå dit barfota i tygskor! Ah...sommar...

Gjorde ett inköp häromdagen som var konstigt på tre sätt:

1. Det var ett inköp som omfattade kläder och det gjordes på Ica Maxi, vilket för mig är i princip en livsmedelsaffär.

2. Köpet gällde skor, där man fick ta tre par för femti spänn! I did!!!

Tja, ett sån't erbjudande beyder ju att det inte är direkt snygga skor att välja på, och när jag hittat ett par söta springskor till T gällde det att hitta två par till... Flipflop-tofflor, check! Men sen...

3. ...hittade jag ett par tygskor som var så fula att de nästan blev snygga... Hur ofta händer det?

Jag var iallafall nöjd när jag gick därifrån och de fulsnygga tygskorna har jag ju använt idag så det var, tycker jag, ett helt ok köp. (Sa jag att det var 21,3 grader idag???)

Fick lite skavsår, men det får man väl alltid av nya skor, va?

Lika barn leka bäst!

Idag var jag barnvakt åt lilla T. Hennes mamma hade nämligen bestämt sig för att roa sig på egen hand hos tandläkaren nu på morgonen. (Hon gillar tandläkaren. Hon ska gå dit flera gånger i vår!!=))
Med en rätt envis och rastlös 7-månaders galenpanna i huset sen innan, kunde det ju vara intressant att prova på hur det skulle bli om man slängde in en en månad gammal skrutta på det. Jag var förberedd på kaos, skrik i kanon, blöjbyten, träningsvärk i armar...come what may!

Galenpannan somnade redan fem minuter efter att kusinen trätt in genom dörren, och hade sen den goda smaken att sova en timme vilket i princip aldrig händer annars. Lilla T hakade snart på och sov hon med, nerbäddad i soffan. Kvar stod jag. Laddad. Ensam....

Det scenariot var det enda jag inte förberett mig på, och plötsligt hade jag inget att göra! Märkligt. Så jag fick gå lös på eftermiddagens uppgifter istället. Crazy day.

måndag 26 april 2010

I min lilla, lilla värld av blommor...

Utanför vårt hus växer det vitsippor. MASSOR av vitsippor! Vi bor mitt i ett vitt hav och det passar mig fint, för det är nästan det finaste jag vet. T har också bekantat sig med dem. Vi tog en promenad för att plocka lite, och det var svårt att sluta för de var så stora och fina. Mina händer var dock lika små som vanligt, så till slut kunde jag helt enkelt inte hålla fler...

När vi plockat vad vi kunde tog vi en tur i gungan, vilket också som till synes uppskattades!

Jag gillar våren.

torsdag 22 april 2010

Flaggspel

TRE inlägg på en dag??
Nästan läbbigt va' flitig jag är, men jag har ju mer att visa! Och allt måste få sin egen plats. Som det här jättefina flaggspelet som T fick från min flitiga och duktiga barndomsvän S. det ska pryda hans rum snart, så fort taket är fixat och vi kan inreda på riktigt! Vi tackar och bugar för flaggorna (som den skarpsynte kan se dekoreras av T's namn)!


En handarbetares vardag!

Jag vill, efter min vecka hos mamma, numera titulera mig "handarbetare"! Jag som aldrig lyckats färdigställa ett korsstygnsverk, eller haft tålamod att sticka. Men för ett par veckor sedan fick jag en idé; klart att grabben ska ha en egen OS-mössa!! Han som nära på är planerad så att hans mamma kunde vara hemma lagom till ett vinter OS!

Så när jag kom upp till Dalarna, där jag fortfarande hittar bäst och vet vilken affär jag ska gå till, skaffade jag garn till en sådan. Eftersom jag ändå hade inspirationen, köpte jag garn till en mössa åt mig också. Inte en likadan, utan en så'n som syrran stickat till sina tjejer. Hon påstod nämligen att den var så lätt att göra och lätt är bra.

När jag kom hem från min shoppingtur kom verkligheten ikapp mig och jag insåg att jag inte visste vad jag gjorde. Eller vad jag skulle göra. Maskorna låg ju liksom inte färdiga på virknålen och hur jag skulle få dit dem hade jag inte ett enda uppslag till. Och kunde jag egentligen virka...?

Nä, det kunde jag inte! Inte alls, faktiskt. Har, helt ärligt, inte virkat en enda stolpe i hela mitt liv. En mössa efter mönster och i flera färger kan möjligen ha varit ett olämpligt startskott för min virkkarriär.

Det blev mamma som fick färdigställa den...





Så här fin blev den!!

Har faktiskt lite större erfarenhet av stickning. Har dock aldrig gjort något användbart. En mer eller mindre trekantig halsduk, ett par vantar där den ena blev mycket mindre och hårdare samt ett sockskaft till en högersocka. Så nu trodde ni att mamma fick sticka min mössa med!?Men icke! Mössan till mig själv stickade jag faktiskt själv. Efter att mamma lagt upp maskorna... Och enbart med rätstickning, för aviga hade jag glömt hur man gjorde. Efter det tog jag lektioner, och nu kan jag konsten att sticka både räta och aviga, samt virka!

Livin' in a box...

...eller T's första enrummare.

Ibland (ofta) är T rätt rastlös och otålig och vill inte leka själv på golvet. Passar på att ta ut svängarna rejält varje gång vi försöker sätta oss ner för att äta. Igår löste vi det så här:






Fram med leksakslådan och ner med ungen. Han kunde sitta nästan helt själv och hade alla leksaker inom räckhåll. Barnet var tyst och nöjt och vi kunde äta färdigt i lugn och ro...




måndag 19 april 2010

Övergödning pågår!

Ville bara säga att om man fortfarande satsar på den där beach -10 så ska man akta sig för att åka hem till sin mor. Har hittills satt i mig bl a annat följande:
Bullar
Kakor
Plättar
Krusbärspaj med grädde
Blåbärspaj med vaniljsås
Prinskorv med äggsås
En miljard mackor
Finsk lakrits
Häxvrål
Choklad
Varmkorv med bröd
Munkar med sylt
Muffins i plural
.....

fredag 16 april 2010

Träning a la M.E.

Tågresan gick bra!! T skötte sig som en dröm, och det var rätt skönt att se hur andras ungar ställde till betydligt mer problem för sina föräldrar...

När jag satt där under många långa timmar, passade jag på att bläddra i ett exemplar av SJ's tidningar, som så lämpligt låg i sätet bredvid mig. Fastnade (såklart) i en artikel där en s.k. träningsexpert uttalade sig om fenomenet tvättbrädsmage. Han inte bara tog ner mig på jorden, utan såg till att banka ner mig rejält under marken! För det första var det ju ett faktum att det tar några månader av hård träning. Ok, det köper jag. Inte ens jag går på Aftonbladets två-veckors-metoder. Men i nästa stycke förklarar experten att det tar betydligt längre tid om man haft sin mage länge. Har man haft putmage i tre år tar det halva den tiden, dvs ett och ett halvt år, att bli av med den...enligt honom. Okej...och om man haft den i drygt tretti år???

Nu råkar jag vara mäkta stolt över att jag tar mig ut i löpspåret tre gånger i veckan Det försökte han också ta ifrån mig! Det DÖG med tre ggr/vecka, men helst fem. Och inte mindre än en timme per gång! Styrketräning var ju bättre än inget alls, men pulsen skulle helst ligga runt 80% av maxpulsen om det skulle vara nå't att hänga i granen. Jaha. Och min lunk-jogg då??

Och naturligtvis gällde det att inte äta för mycket kalorier under tiden. Så:

Min framtid består alltså (om jag ska få platt mage) att de närmsta 17 åren jogg..nä, inte jogga utan tokspringa i skogen en timme varje dag. Jag får inte äta något gott alls och ska förutom den där timmen i skogen hitta tid till att göra en förfärligt massa sit-ups.
Eller traska ner på H&M och köpa såna där strumbyxor som håller in magen. Gör sig nog fint till bikinin.
Ses vi beachen 2010? Ni kommer att känna igen mig på strumbyxorna...

söndag 11 april 2010

Pizza och bacon!

Asch, rackarns! Söndag idag och sista dagen på påsklovet för M. Har ju hunnit vänja mig vid att ha honom hemma nu. Har hunnit med både konstrundor, påskbuffé, Malmötripp, migrän, springa vilse i skogen, så gräs, ställa iordning trädgårdsland, så grönsakerna jag ska frossa på i sommar, göra slut på mina pengar, åka till Kristianstad, hälsa på vännerna i skogen, hittat de första vitsipporna... Tja, lite av varje. Skulle kunna tänka mig att fortsätta påsklova lite till, faktiskt.

Men idag är det som sagt sista dagen. Och idag ska M ha grabbträff med sina "bröder i bacon" (ska förklara en annan gång) så då blir vi utsparkade hemifrån, jag och T. Fast rätt så frivilligt, ska tilläggas. Tror att det är bäst att baconbröderna får verka i skymundan, utan vittnen. Vi två går istället hem till kusinen lilla T, där farbror Galen utlovat pizzaklubbsträff.

På tisdag är det dags igen: T och jag ska åka tåg till Dalarna! Den här gången har jag bantat ner packningen rejält! Ingen vagn, ingen bilstol och bara det absolut nödvändigaste i väskan. Är ändå rätt säker på att jag kommer få fullt upp med den lille mannen, som säkert kommer göra sig hörd och bli ett bestående intryck hos medpassagerarna. Hör av mig för att berätta hur det gick!

onsdag 31 mars 2010

I en liten del av Sverige...

Jag hörde något bra på lokalradion idag: man ska starta en ny utbildning på högskolan i Malmö. En kurs i rid-terapi. Det absolut bästa med denna kurs var att den var på distans!!! Hurra! Jag, tror jag ska söka dit. Ska jag rida på en häst ska det nämligen absolut ske på distans.

tisdag 30 mars 2010

"...och julen varar in till påska..."

Jag har som princip att inte skriva önskelistor till jul och födelsedagar. Har aldrig gillat det. Inte för att jag inte kan komma på något, näe, jag kan komma på MASSOR, utan för att det känns märkigt. Att skriva upp saker på en lista som någon ska gå och bocka av...det känns ju nästan som att begära att få grejer. Då är det ju roligare att bli överraskad.
Men det finns ändå något som återkommer på min icke-existerande önskelista varje jul. Eller två saker, rättare sagt. Det ena är en bok, och det andra är godis, gärna en chokladask. Det finns nämligen inget juligare än att spendera helgen uppkrupen i en soffa, inlindad i en filt, med en bok och en lagom dos sötsaker lättillgängligt medan julmusiken maler på i bakgrunden.
I julas fick jag jackpot! Fick tre riktigt bra böcker att frossa i. (Och mängder av...tillbehör...) Hade inte riktigt samma möjlighet i år att sitta parkerad i en soffa och sträckläsa, så de har räckt länge. Har precis börjat på den sista. Så idag blir min blogg ett boktips: (Nina-nina-ninanna...för er födda på 70-talet.)

1. Jerusalems vaka, den första boken i serien Sions arvet av Bodie & Brock Thoene. Jag gillar deras böcker som skildrar Israel och judarna från olika tidsepoker. Helt skönlitterärt men med fakta och skrivna på ett sätt som gör det helt realistiskt. Just denna utspelar sig omkring år 30 e Kr.

2. Flyga drake. Inte helt okänd, tack vare filmatisering, men själv har jag bara läst boken. Kan rekomendera den för dig som inte gjort det, liksom boken Under tusen strålande solar, av samma författare. Bra!!

3. Den orolige mannen. För en trogen följare av Kurt Wallander som jag är ju detta toppen! Jag trodde sista boken om honom var skriven, men ta-DAA, här kom en till! Har som sagt just börjat, och den kommer att räcka ett tag för den är ganska tjock. I like!

Så där! Det var mina tips för denna gång. På återhörande.
Ni-na-ni-na-ninanna, ni-na-na-na-nina....

måndag 29 mars 2010

Stora och lilla T


Måste bara dela med mig av en bild som får mig att gapskratta. Vi hade finbesök igår av lilla T och hennes föräldrar. Jag trodde att vi hade en bebis, men av bilden att döma har vi tydligen en jätte!!